När husmor träffar släkten.
Med nyrakade ben, tillplattat hår & tjockisbyxorna slimmade mot rumpan bar det idag av till Enköping för att tillsammans med Ozkar träffa hans mormor & morfar (som fyllde år). Med i sällskapet var även de andra från Ozkars mammas familj. Det har förut känts lite svårt att prata med dom.. Jag vet inte egentligen varför eller så, men det blir lätt så om man bara träffar vissa personer i deras hemmiljö, man blir på något sätt lite annorlunda än på sin egna hemmiljö eller på neutral mark. Hemma eller på "neutral mark" kan i alla fall jag känna att jag kan slappna av mer och vara mer spontan och så som jag egentligen kanske är. Hur som helst så känns det efter idag mycket bättre. En annan bidragande orsak till varför det idag känns bra kan vara att det har lagts en del kort på bordet.
Jag har tidigare varit nervös och lite förvirrad i vad Ozkar sagt och inte. Jag vill inte vara den som kommer med värsta suprisen som jag slänger i ansiktet på någon som inte är beredd. Trots allt så är det väl upp till honom vad han vill säga eller inte. Men som sagt, upp med korten på bordet, släng upp hela kortleken när vi ändå är igång. Jag hade kanske förväntat mig att bli stenad, hånad eller på något annat sätt obehagligt välkomnad, men icke! En stor del av all den nervositet och orolighet som jag burit omkring på har släppt i och med öppenheten idag. Jag vet inte om jag har det värsta kvar, men jag har i alla fall lagt grunden för att resten blir lite lättare.. Hoppas och tror jag. Inte förrän måndagen har passerat kanske jag kan "pusta ut", men jag hoppas ändå på att kanske få somna utan att behöva tänka på dåliga saker och vara illa till mods. Det är nästan så jag spyr av ångest!
Hemma växer ett berg av disk, smuts och irritation. Jag hade ångest när jag bara drog i morse och ångesten vart större när jag bara kom hem och vände i dörren nu ikväll. Fast egentligen.. Det är ju inte som att hon störs av disken eller smutsen, och desstuom kommer den med största sannloikhet att vara på precis samma plats och precis lika irriterande när jag kommer tillbaka. Så.. Om jag lämnar vårat genemsamma kaos för en dag och återkommer för att städa upp efter oss snart igen så spelar det väl egentligen ingen roll. Det är ju jag som är husan, och jag bestämmer mina egna jobbtider.. Dessutom har Ozkar lovat hjälpa till. Får bli imorgon.. Hej!
Jag har tidigare varit nervös och lite förvirrad i vad Ozkar sagt och inte. Jag vill inte vara den som kommer med värsta suprisen som jag slänger i ansiktet på någon som inte är beredd. Trots allt så är det väl upp till honom vad han vill säga eller inte. Men som sagt, upp med korten på bordet, släng upp hela kortleken när vi ändå är igång. Jag hade kanske förväntat mig att bli stenad, hånad eller på något annat sätt obehagligt välkomnad, men icke! En stor del av all den nervositet och orolighet som jag burit omkring på har släppt i och med öppenheten idag. Jag vet inte om jag har det värsta kvar, men jag har i alla fall lagt grunden för att resten blir lite lättare.. Hoppas och tror jag. Inte förrän måndagen har passerat kanske jag kan "pusta ut", men jag hoppas ändå på att kanske få somna utan att behöva tänka på dåliga saker och vara illa till mods. Det är nästan så jag spyr av ångest!
Hemma växer ett berg av disk, smuts och irritation. Jag hade ångest när jag bara drog i morse och ångesten vart större när jag bara kom hem och vände i dörren nu ikväll. Fast egentligen.. Det är ju inte som att hon störs av disken eller smutsen, och desstuom kommer den med största sannloikhet att vara på precis samma plats och precis lika irriterande när jag kommer tillbaka. Så.. Om jag lämnar vårat genemsamma kaos för en dag och återkommer för att städa upp efter oss snart igen så spelar det väl egentligen ingen roll. Det är ju jag som är husan, och jag bestämmer mina egna jobbtider.. Dessutom har Ozkar lovat hjälpa till. Får bli imorgon.. Hej!
Kommentarer
Trackback
