Bostadsärende med förvärkar.
Efter att ha skrivit ett A4 långt mail till hon på soc igår förmiddag och förklarat vad som hänt här senast mellan mig och Uppsalahem väntar jag med spänning på att hon skall höra av sig. Jag kunde i tisdags ringa någon på Jouren, men det blir ändå inte riktigt samma sak. Alltså, Uppslahem som är ett kommunalt bolag borde inte kunna tacka nej till ett bostadssocialt kontrakt. Det var vad mamman och mormor sa, och jag hör ju själv hur dumt det låter att dom gör det. Hur kan dom neka en person att bo i ett visst område undrar jag med? Bara för att dom hittat på att det är en ny princip för deras del, så jävla dumt. Står det inte skrivet någon stans kan man väl tycka att det itne kan gällande som grund i ett bostadsärende?!
I morse mådde jag inte som en prima ballerina. Hade ont i magen som bara den, det tryckte liksom på neråt och gjorde ont. Jag var helt spänd i hela magen och det kändes typ som att Korv skulle ramla ut vilken sekund som helst. Jag var på väg till föräldrargruppens första möte som skulle vara på Värdcentralen klockan åtta i morse men jag kom inte dit. Vågde inte sätta igång och traska med risk för att jag skulle börja föda på gångbanan, mitt i snön på vägen dit. Varenda liten spark eller rörelse kändes som väesta stora monstret i magen som misshandlade mig innefrån. Fast nu när det börjat lägga sig och känns lugnt igen får Ozkar gärna komma hem och köra en färdknäpp så ungen kommer ut någon gång!
Dumma dumma allt och alla med bostadsgrejer hit och dit, varför måste det håla på och strula hela jävla tiden?
I morse mådde jag inte som en prima ballerina. Hade ont i magen som bara den, det tryckte liksom på neråt och gjorde ont. Jag var helt spänd i hela magen och det kändes typ som att Korv skulle ramla ut vilken sekund som helst. Jag var på väg till föräldrargruppens första möte som skulle vara på Värdcentralen klockan åtta i morse men jag kom inte dit. Vågde inte sätta igång och traska med risk för att jag skulle börja föda på gångbanan, mitt i snön på vägen dit. Varenda liten spark eller rörelse kändes som väesta stora monstret i magen som misshandlade mig innefrån. Fast nu när det börjat lägga sig och känns lugnt igen får Ozkar gärna komma hem och köra en färdknäpp så ungen kommer ut någon gång!
Dumma dumma allt och alla med bostadsgrejer hit och dit, varför måste det håla på och strula hela jävla tiden?
Kommentarer
Trackback