myprettylife

Igår när jag kom hem efter en runda med Bella på stan så ställde jag mig genast och gjorde smet för pannkakor. Då tänkte jag att jag gör dubbel sats så kan jag käka det till lunch imorgon också. Sagt och gjort och typ fem minuter senare är jag i full gång med att steka pannkisar. Bella kommer hem. Ozkar kommer hem strax där på. Jag gör ett gäng pannkakor till och sedan kommer Bella med en smarta idén att jag ju faktiskt inte behöver göra alla pannkakor idag utan kan ställa in en del av smeten tills imorgon (idag). Jag berämmer Bella för hennes smarta skalle och sedan slutar jag att steka pannkakor. Eftersom att det är ganska så fullt i kylen så kommer Bella med smart idé nummer två, häll över smeten i en kanna och ställ den i dörren. Hon ställer till och med fram kannan åt mig på bänken brevid smeten.
Vi äter upp våra pannkakor. Några med jordgubbssylt, några med socker på och dom smakar såklart alldeles ljuvligt! Efter maten så plockar vi in sylten, ställer undan sockret och placerar disken ovanpå berget av disk som redan befinner sig på diksbänken. Jag gör plats i kylskåpet för smeten med avbryter mig med ett besök på toaleten. Efter det besöket sätter jag mig i soffan, har ont i kroppen och glömmer såklart helt bort smeten på bänken i köket. Så när kommer jag på att den finns där? Efter att jag ätit klart mig frukost. Alltså, det är det här jag försöker säga, jag är så himla förvirrad. En sån enkel grej som att ställa in smeten försvinner i min hjärna. Det här är något som jag aldrig skulle glömma annars men nu när jag gravid då blir allt bara en enda stor förvirring!